Har haft en skön helg. Fint väder... och mycket trädgårdsarbete... för sambon... Jag har städat lite, vilat mycket och bara umgåtts med barnen.
På onsdag är det dags för den sista cellgiftsbehandlingen!
L är sjuk. Han har feber, är förkyld och har jätteont i huvudet, så han ska vara hemma från skolan imorgon. A är också ledig från dagis, så jag kan se fram emot en dag med full fart varvat med mycket mys.
Jag är trött. Den här perioden har jag inte haft en enda energirik dag och det är extra jobbigt.
Jag hade behövt städa huset, men jag orkar inte idag. Kanske imorgon.... Det hade i allafall varit skönt om det hade varit städat innan jag ska få nästa giftkur!
Vi har fått tillökning i familjen - i form av en vandrande pinne! Sönerna är mycket stolta. Jag är väl inte lika exalterad...
Det var allt för nu.
Kram på er! A-K
Här och nu
1 år sedan
Hej, tänkte det var dags att ge mig till känna! Har nog inte gjort det tidigare!
SvaraRaderaSjälv laddar jag oxå inför onsdag då jag förhoppningsvis skall ha min nästsista cellgiftskur!
Har inte heller särskilt mycket ork i kroppen inte i knoppen heller för den delen!
Börjar nästan må illa redan nu med tanke på onsdag,,,brrr!
Jag önskar dig lycka till på onsdag!
styrkekram från mig
Kamilla
Tänk på onsdag kan du säga: INGA FLER BEHANDLINGAR! FÄRDIGT!! Så skönt för dig! Har du ingen som kan hjälpa dig att dra över med dammsugaren? I sådana lägen som vi är kan man be om hjälp med såt som man inte gör annars! Muta barnen med en peng kanske (eller är det barnarbete:-))... Kram Cecilia
SvaraRaderaEn dag kvar har du, sen den sista, så är det klart!!! ( med den biten iaf)
SvaraRaderaJag får min näst sista idag.. så skönt att den sista är så nära..
Hmm, vandrande pinne... börjar som en, sen har du ca 500 st.. Dom är tvekönade så håll koll i "burken".. ;)
Jag är lite off, orken tryter o jag kämpar emot vilket leder till ännu mer trötthet.. Vad jag längtar till detta är över.. Håret växer som bara den, alltså fjunet, ser ut som en gloria i solljuset..
Ha ett fint kortisonrus.. själv vaknade jag vid 4-tiden o har inte kunnat somna om..
Önskar dig en så biverkningsfri behandling som möjligt.
Kram från är-snart-röd-som-en-tomat-igen
Kamilla: Kul att du läser! Lycka till på onsdag, du oxå! Jag ska tänka på dig! Kram
SvaraRaderaCecilia: Jo, du har rätt! Nu kan man ju passa på att utnyttja alla runt omkring! Kram på dig!
Monne: Ja, här har du en till som orken tryter för! Önskar dig oxå en så biverkningsfri behandling som möjligt tillbaka! Kram från är-snart-lika-röd-som-du
A-K, helt underbart att sista gången med cyton är på onsdag. Supermycket grattis till att ha fixat detta så bra! Nu är det några få veckor av trötthet och andra biverkningar kvar... sedan är det bara uppåt och framåt som gäller! Bamsekram
SvaraRaderaÅh vad skönt att ha hittat till din blogg! Hamnade här då jag googlade på typ "sjalar + cellgift". Jag vågar egentligen inte läsa någonting just nu, skumläser först med halvslutnga ögon för att kontrollera att det inte står någonting som skrämmer skiten ur mig...
SvaraRaderaJag är också en mamma med bröstcancer. Fick min första cellgiftbehandling för 11 dagar sedan. Igår hämtade jag ut en peruk och om några dagar ska håret börja rasa. Peruken är barnens val, de vill att jag ska se så vanlig ut som möjligt. Får se hur det blir med det... Vanligt är inte riktigt melodin här just nu.
Jag har bara läst lite av din text, men kommer snart tillbaks. Är som sagt skraj för all information fortfarande, även om det börjar bli lite bättre, men gillar verkligen att få känna igen mig i din berättelse.
Marie
Malin: Jag räknar kallt med en massa partytut-blåsning från ditt håll imorgon...
SvaraRaderaTack och bamsekram på dig oxå!
Marie: Ja, jag kan fortfarande känna den paniken jag hade när jag var där du är idag, men för min del är kunskap den rätta krigsföringen. Ju mer jag vet om skitsjukdomen desto bättre rustad är jag! Om du tycker min blogg är jobbig och skrämmande att läsa, så föreslår jag Malins blogg http://malinlonn.blogspot.com och hoppas att jag får Malins godkännande.... =)
Den hjälpte mig jättemycket och gav mig hopp och insikten av att allt inte är kört bara för att man har fått bröstcancer. Sen vill jag att du ska veta - det finns en vardag och ett normalt liv mellan cellgiftsbehandlingar, blodprov och doktorsbesök. Paniken kommer att lägga sig och du kommer att känna dig bättre psykiskt för varje dag som går. Ju mer du vet om hur läget är med dig desto bättre mår du psykiskt oavsett. Det är mycket ovissheten som skrämmer en. Jag är jätteglad att du har hittat till min sida och hoppas att jag inte skrämmer dig med mina inlägg! Ett jättestort lycka till vill jag oxå önska dig! Jag ska tänka på dig! Förresten - har du hittat till "Cancertjejer"? Annars gör ett besök på http://cancertjejer.forum24.se och registrera dig - den sidan är kanon och full av rara tjejer med cancer av olika sorter som ger tips, råd, omtanke och delar med sig av sina erfarenheter! Bamsekram
Tack snälla, för omtanken och för tipsen! Jag ska nog våga hänga mig kvar här :) Stryrka, kraft och kramar till dig också!
SvaraRaderaMarie