måndag 13 april 2009

Hann vända innan helvetet.. den här gången oxå!

Jag har varit på väg till helvetet, men hann vända innan - en bit innan.

Jag har haft värre ont den här gången. Skelettet, huvudvärken, svettningarna och frossan har känts av mer än förra gången.

Jag haltar fortfarande och det spränger och kryper i mig, men jag är definitivt på väg tillbaka!

Påsken har spenderats hos mina föräldrar. De har pysslat om mig, tagit hand om mig och servat mig och jag har mest bara legat och tagit plats. Det har varit guld värt!

Pojkarna och sambon har varit i Småland i en stuga ihop med min svärmor och svägerska och deras familjer och fiskat och påskat sig!

Nu har det gått drygt fyra månader med cancern i första rummet och det är klart att barnen, sambon och jag känner av det och känner oss slitna och trötta. Sambon får ju dra det tyngsta lasset här hemma när jag bara ligger och har ont. Barnen tycker att det är jobbigt att jag ibland inte ens orkar sitta uppe och spela Yatzi.

Vi tröstar oss med att det "bara" är några veckor till, men inser samtidigt att familjelivet och sambolivet tar skada av en sån här situation. Vi får nog lägga mycket energi och kraft på att hitta tillbaka till livet och till oss själva igen när allt det här cancerskitet är över.

Jag skriver mer en annan gång.

Kram på er sålänge! A-K

11 kommentarer:

  1. Vad tråkigt att du haft så ont! Skönt att det börjar vända dock. Vad får du för medicin som skall motverka att du har så ont? Finns det inget annat du kan få som hjälper bättre? Vad bra att du kunnat bli ompysslad i påsk. Det är tufft för familjelivet att gå igenom sådana här kriser. Har någon tipsat om Lydiagården? Dit kan man tydligen åka på rehabilitering både ensam efter cancerbehandling och ibland med mannen. Har själv inte hunnit kolla upp det.
    Stora lindrande kramar från Cecilia som skall på omgång 2 av EC på onsdag...

    SvaraRadera
  2. Cecilia: Nä, ingen medicin mot det onda. Om man skulle få riktigt jätteont, så att man ligger och skriker av smärta, så kan man få utskrivet morfin. Annars är det bara att härda ut. Ja, har hört lite om Lydiagården, men vet inte så mycket mer än det du skrev.
    Lycka till inför omgång 2 av EC. Hoppas att du kommer att må så bra det går. Stöttekramar

    SvaraRadera
  3. Du har Mösseberg också.. där var jag.. innan mina knölar kom till världen.. de sista alltså...

    Jag käkar morfin.. för jag hade inte kommit upp ur sängen annars.. och jag har ändå problem med att komma upp ur densamme... för det gör ONT...

    Men på tisdag blir det op.. och onsdag blir det cyto...

    Kram Pys

    SvaraRadera
  4. Pys: Ska tänka på dig både på tisdag och onsdag! Hoppas att du får så lite känningar av cyton som möjligt! Kämpa på nu, Pysan! Jag tänker på dig! Kram

    SvaraRadera
  5. Är ni bra på att be om och ta emot hjälp för att underlätta för familjen? Vi låter kompisar handla till oss. Jag mailar inköpslista så kommer de med sakerna. Jag orkar inte och precis som hos er så får mannen ta så mycket annat. Vi har också tagit in städhjälp två gånger i månaden. Jag blev utbränd före min bc diagnos.... Det tar ju en tid innan du är igenom behandlingar och op med läkning. Vi låter även familjen laga mat till oss och om vi skall träffa kompisar så fixar de med maten oavsett om vi är här... Jag var själv dålig på att ta emot hjälp innan men nu har jag lärt mig. Kram Cecilia

    SvaraRadera
  6. Cecilia: Nä, jag är inte särskilt bra på att be om eller ta emot hjälp. Jag har blivit bättre på det nu när jag är sjuk - och vänner, syrran, svärmor och föräldrarna hjälper till mest hela tiden. Det är skönt och hade varit ohanterbart om inte de hade funnits runt om. De är guld värda! Ajdå, det låter jättejobbigt att vara utbränd redan innan bc-diagnosen - kämpa på! Kram

    SvaraRadera
  7. Hej och fortsatt glad påsk,,

    Vad skönt för dig att påsken har varit bra för dig, att bara vara och att mamsen o papsen har tagit hand om dig, det behöver du verkligen. Fast man saknar sina barn o sambo förstås, men för att orka så tror ja att detta var ett bra preparat...

    Ha det så bra, och kämpa på

    Kram Jenny

    SvaraRadera
  8. A-K, skit att du mått sämre denna gång fast kroppen blir ju tröttare och tröttare. Snart vänder det! När det gäller värken fick jag en blandning av alvedon och tradolan, en aning mildare än morfin som man blir alldeles bäng i skallen av... (alltså yr och trött). Prata med din läkare för att ha så ont tar ju också på krafterna. Skickar massa kraft! Kramar Malin :)

    SvaraRadera
  9. I'm alive!

    Men usch vilken värk.. bett överallt, värst när det kommer i ben o fötter.. o magen sen..
    Den ska jag plocka ut vid tillfälle o pyssla om lite extra. Förstoppning, katarr, Mb Crohn o så påsk mat.. inte bra!

    Men nu är jag på väg tillbaka, värken har avtagit, magen fortfarande öm o toa måste finnas i närheten.. men det är över för denna gång. Vad tar du för att klara magen?

    Jag vet inte hur jag ska förklara men jag tycker det är starkt att ni kunnat fira påsk på olika håll, att sambo o barn fått ut massor av ledigheten, för visst känner man sig som en bromskloss, betongsugga, ja helt enkelt någon som är i vägen emellanåt.. o att du fått bli ompysslad när du behövde det som mest!!

    Tänk när detta är över. Jag undrar om motgångar då kommer kännas enkla?

    Tänk bara känslan av att vara fylld med ork o energi! o att ha hår att dra fingrarna genom, att få kladda med vax, spray o dyl..
    Åh vad jag längtar! Fjuna på huvudet växer för fullt, lite modell skalle-per från ronja rövardotter.. jag antar att dom riktiga stråna inte sätter fart förrän vi är klara med cyton?

    Hoppas du känner dig ännu bättre idag! =)

    Soliga Kramar Monne

    SvaraRadera
  10. Jenny: Tack och kram tillbaka!

    Malin: Tack för tipset! Jag ska höra med doktorn! Kram tillbaka!

    Monne: Jag tar ingenting för magen. Den funkar ändå. Lite förstoppning först och sen poff så lossnar det!
    Vad trist att du har fått känna på taxbetten rätt så rejält, men kämpa på - nu är vi igenom även denna omgång! Hihi, vi ser nog lika roliga ut på skallen - fjuniga och lurviga på samma gång. Jag hoppas oxå att de riktiga stråna sätter fart när cyton är över - annars kommer jag se riktigt rolig ut när de här udda, glesa ullhåren växer ut och blir långa!!!! Kram tillbaka till dig med massor av styrka och kraft

    SvaraRadera
  11. A-K och Monne, för mig och de flesta andra jag har pratat med börjar håret växa ordentligt några veckor till en månad efter sista cyton. Bli inte rädda för de första centimetrarna är ofta gråa och inte i så bra form... De får man klippa bort. Mitt hår var ganska kasst första halvåret. Men nu är det superfin kvalité, tjockare än någonsin. Några får lockar som inte har haft det, jag har fått lite fall från att ha varit spikrak. Jag LOVAR att det inte kommer att dröja länge innan ni undrar hur i helsicke man kan ha så mycket hår på hela kroppen...
    Kram på er båda!

    SvaraRadera