Läste Malin blogg och blev alldeles kall. Sådär kall som jag blir när det plötsligt slår mig att det faktiskt inte går bra för alla. Att man faktiskt kan dö av det här.
Jag började tänka på prognoser; min prognos för min framtid. Onkologdoktorn har skickligt undvikit mina frågor och pratat runt om gammal statistik och om irrelevansen kring dessa "prognoser", som han anser är oviktiga och osanna eftersom allt handlar, som han säger, om individen.
Då tänker jag på min individ. Hur är jag? Min kropp? Min ålder? Min inställning?
Jag blir genast mer positiv och tänker att om det handlar om min individ så ska väl allt gå vägen, eller?
Sen tänker jag på den här andra tjejen i Malins blogg. Hur kände hon inför sin egna individ? Sin kropp? Sin inställning? Var hon lika bestämd över att klara sig undan återfall som jag är?
Då blir jag kall och rädd igen. Vad är det egentligen som bestämmer vem som kommer undan och vem som inte gör det?
Vill jag egentligen veta min prognos? Spelar den någon roll?
Jag har bestämt att prognosen spelar roll enbart om den är bra. Då ger den mig extra kraft och styrka att klara mig igenom den mest kritiska perioden.
Om den är dålig - räcker jag fingret åt den!
Jag ska klara detta - det är vi som skriver framtidens statistik och jag ska förbättra den.
Kram på er! A-K
Här och nu
1 år sedan
Hej gumsan!! Klart du ska klara det här... Du verkar ha massor av jävlar anamma i dig och även massor av kärlek till din familj...
SvaraRaderaJag VET att du kommer klara det!! Men jag förstår känslan du har... Jag har oxå tänkt i dem banorna!! Kram på dig!! /Linda
Ja, man blir så berörd av att läsa om andra. Vill bara berätta att kvinnan jag skrev om närmade sig 70 år och risken för att man inte klarar det ökar med åldern. Logiskt egentligen.
SvaraRaderaSå för oss kommer det att gå finfint, unga som vi är!
Lugnande kramar :)
Jag håller på dig.. förstår din oro.. men jag tror helt klart på att inställning spelar stor roll när det handlar om sjukdomar.. alla sjukdomar. Och din inställning är den mest beundrandsvärda jag mött. Glad att ditt hår växer igen.. Kram!
SvaraRadera