Var på mammografi och ultraljud i måndags och där hade jag en liten nära-döden-upplevelse.
Där på skärmen, bland hälsosamma, sunda gråa trådar och kullar, dök plötsligt en oval form upp med vit ram och med svart innehåll! *PANIK*
Cystor, sade ultraljudsläkaren och nämnde även ett papillom (?) i förbifarten... (jag såg en oval form, men han såg tydligen mer....)
Googlande jag, satte genast igång med att söka efter information på nätet; "vätskefyllda blåsor som oftast är godartade" och "ohämmad celltillväxt". Det lugnade ju inte mig nämnvärt, men efter telefonsamtal till läkare nu på förmiddagen så känns det bättre.
"Du känner om cystorna växer; det gör ont och ömmar", "inget ovanligt" och "Papillom är helt ofarligt" och "Vi följer upp det med mammografi nästa år", "Det behövs inget prov".
Jaaaa, jag vet - det är ändå svårt att släppa det, men jag tycker att de borde veta, va?
Fortfarande ingen tid för rekonstruktion.... Grrrrrr..
A-K
Här och nu
1 år sedan
Vad bra att dom inte är bekymrade för förändringarna. Men - stack dom inte ? Jag frågar bara- för att jag inte blev stucken när jag borde ha blivit stucken... Beklagar om jag oroar dig- det är inte min mening!
SvaraRaderaHoppas du SNART får din tid för rekonstruktion !!
Ingrid
Ingrid: Du oroar inte mig mer än vad jag redan är. Jag, tycker som du, visst borde de väl? Men, jag fick reda på att cystorna var så små att det inte var lönt och de är säkra på att allt är som det ska, tydligen.
SvaraRaderaBorde jag stå på mig, tro?
Kram
Kära du, jag säger som Ingrid! STÅ PÅ DIG!!! De SKA sticka!!!!!! Han kanske är säker men ett litet prov till gör inget. Framförallt med trippel negativ, jag litar inte på den "jäkeln".
SvaraRaderaBättre att ha ett svar i handen som bekräftar det läkaren säger. Jag fick själv stå på mig för ultraljud vid mammografi nu för någon månad sedan. Jag tänker operera bort andra bröstet och vill ju vara säker på att de inte skär i någon gömd tumör. Det behövdes inte göras ultraljud... Jag stod på mig och sade att det SKA alltid göras ultraljud. Efter 10 min kom dr en läkare småspringandes. Nej, summa sumarium av mitt långa inlägg- ge dig inte, de ska sticka!
Åhhhh, Annika: Jaaa, såklart ska man stå på sig! Ni har alldeles rätt, du och Ingrid.
RaderaJag ska invänta mitt skriftliga svar från läkaren och sen ska jag kontakta henne och kräva en punktion - för min egen skull! Tack för "sparken i häcken"! Kram kram