Börjar bli mig själv igen....

Idag skulle jag egentligen fått ny cellgift - om det nu inte hade varit så att jag faktiskt inte har fler behandlingar!!!!! Det innebär att jag nu börjar känna igen mig själv igen.

Jag känner mig piggare och friskare och har en hel del energi.

Just nu laddar jag inför operationen och försöker förlika mig med att mitt vänstra bröst snart är ett minne blott.... Det känns märkligt. Sorgligt, jävligt, märkligt, men även - skönt.

Det är en slags milstolpe och efter det så är jag på väg uppåt igen liksom! Därför är det skönt, men visst undrar jag lite hur jag ska känna när jag väl ligger där efter operationen med bara ett bröst....

"Tvätta håret med eget schampo" stod det i informationsfoldern inför operationen.... Haha, jo sparka på de som ligger....Men jag ska göra det. Jag gör det redan varje gång jag duschar; schamponerar och balsamerar de små fjunen...

Den 1 september ska jag börja arbetsträna och det ska bli såååååå skönt! Jag känner det, jag är på väg upp - upp ur skiten. Jag håller på att ta tillbaka mitt liv och räcker fingret åt cancern!

(Med det sagt, så knackar jag också i bordet och säger ta i trä, ta i trä.....och tvi tvi kattafan....för att vara på den säkra sidan alltså....)

Kram på er! A-K