onsdag 8 april 2009

Tumör borta!

Jo, doktorn kände och klämde och kunde inte hitta tillstymmelse till tumör i bröstet och inga körtlar i armhålan!!!!! Naturligtvis finns cancerceller kvar och operationen ska göras, men jag tycker ändå att detta är värt att fira!

Dessutom så sa han att när tumören har reagerat så starkt på cellgiften att den har försvunnit, så är det ett gott tecken! Och detta är en doktor som säger rakt ut vad han tycker - oavsett om det är bra eller dåligt!

Jag är så glad!!!!

Mina prover var jättebra. För att fortsätta hålla mina värden uppe, så får jag den förhatliga vita blodkroppssprutan imorgon, men det får jag ju ta....

Dessutom tog de blodprov på mig och ska sätta igång med genundersökningen, dvs undersöka om jag bär på bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2.

OM jag har BRCA1, så har jag stor risk att få bröstcancer i även det nu friska bröstet och dessutom 50% risk att få äggstockscancer!!!! Så skulle den jävla genen finnas hos mig, så opereras dessutom både det friska bröstet samt äggstockarna bort i förebyggande.

OM jag har BRCA2 så innebär det att även mina söner kan få bröstcancer, men där finns det ingen förhöjd risk för mig att få äggstockscancer. Det friska bröstet tas bort.

Den operation som jag ska göra i slutet av maj innebär att det sjuka bröstet tas bort. Det högra bröstet rör de inte i detta läget.

Det som talade för att jag har BRCA1-genen är att min tumör är HER 2-negativ och hormon-negativ och så tyckte jag att han sa E-negativ (vad nu det innebär...). Så ser tydligen mönstret ut för de tumörerna som dyker upp när man har den här genen.

Det som talar emot är att jag inte har någon närma i släkten som har eller har haft bröst- eller äggstockscancer. Detta är ju väldigt märkligt, eftersom man tydligen har jättestor risk (tyckte han skrev 50-80%) att få bröstcancer när man väl har genen. Det kan ju vara så att min pappa är bärare (män får inte bröstcancer av BRCA1-genen, men kan vara bärare och skicka den vidare till sina döttrar), men det innebär ju också att isåfall bör ju min farfar också haft genen och hans pappa i sin tur....eftersom ingen av kvinnorna som vi vet har haft bröstcancer.

Min högst amatörmässiga känsla är att jag INTE bär på någon gen utan att jag bara har haft en jävla otur, helt enkelt som har först och främst tillhört 1 av 10 kvinnor som får bröstcancer och sen dessutom tillhört den 1-2% av de här 10% som får den under 35 års ålder!

Jag kan leva med den oturen och hoppas att jag inte har någon jävla bröstcancer-gen!

Nä, nu ska jag inte svära - det är ju en firardag idag! Tumören är borta och jag har bara EN enda cellgiftsbehandling kvar!!!! (Firar, firar - med tänkt partyhatt och sån där blåsmojäng som tjuter och rullar ut sig!)

Nu inväntar jag taxbetten - rödmosig och kortisonsvullen som jag är!

Kram på er! Så glad jag blir att ni kommenterar och orkar läsa mitt dravel!
A-K

17 kommentarer:

  1. Min tumör försvann på samma sätt.. eller rättare sagt den mjuknade på 3 omgångar FEC... Så operation.. och så 3 nya FEC...

    Ibland går det inte bra.. och statistiken talar för DIN SKULL... inte för min... jag är ett undantag från alla regler... :-)

    Kram Pys

    SvaraRadera
  2. GRATTIS till tumörbortfall!!!! Fira på, ta ett eller flera extra varv med kvasten! Ladda batteriet som bara den!

    Mår själv fortfarande bra, men jag vet ju vad du skrev vid förra taxen.. det rödmosiga har jämnat ut sig så jag ser lite väl solbränd ut nu.. =)

    Ha en så underbar påsk, själv far vi iväg med husvagnen på lördag. Ska bli så skönt med miljöombyte.

    Många kramar tillbaka, vi fixar detta!

    SvaraRadera
  3. Det är ju HELT FANTASTISKA nyheter!!! Vad glad jag blir för din skull. Hurra, hurra, hurra! Den dumma tumören visste inte vilken envis tjej den bråkade med:-)
    En riktigt GLAD PÅSK från Cecilia

    SvaraRadera
  4. Pys: Man får suga i sig allt positivt man bara kan! Det ger energi och kraft.
    Kram

    Monne: Nu är vi rödmosiga ihop! Jag är oxå "solbränd" och lite uppsvullen, men mår bra. Är lite spattig av kortisonet bara.
    Ha en bra påsk, du oxå och kanske träffas vi i luften med kvastarna!!!! =) Kram

    Cecilia: Tack för din pepp-kommentar! Den gav mig massor av energi! En glad påsk till dig oxå! Kram

    SvaraRadera
  5. HURRA - Blåser i mojängen jag med och ler stort. Glädje!
    Kram :)

    SvaraRadera
  6. Hurraaa! Härliga nyheter lagom till påsk. Ja, fast sådana nyheter tar man väl vilken dag som helst, dygnet om...;)
    Jag har hittat hit till din sida och läst igenom allt sedan "bloggens begynnelse".
    Du är så glad, optimistisk och tar din cancer så lättsamt humoristiskt. Förstår att även solen har sina mörka sidor och att marken rämnar emellanåt för dig. Antar att det då är bara att bryta ihop, ruska upp sig och börja om igen?
    En fråga; måste det vara någon av dessa två sorters cancergener? KAN det vara som du skrev oturen bara eller ÄR det en av dessa två möjliga alternativ som gäller?

    Ha en skön flygtur på kvasten, knackar du på min ruta så lovar jag att vinka till dig.

    Kram! Titti

    SvaraRadera
  7. Malin: Tack för mojängblåsning! Kram tillbaks!

    Titti: Ja, humöret går upp och ned, men jag tror att man måste försöka hitta dessa små positiva tillfällen för att orka igenom och få ny energi! Och alla ni runt omkring hjälper till med era fina kommentarer!
    Ang cancergenerna, så måste det inte finnas någon som helst ärftlighet. Det kan vara så att jag har haft otur och inte har någon bröstcancergen i mig. Det hoppas jag på.
    Jag vinkar till dig genom fönstret om jag far förbi din ruta! Kram

    SvaraRadera
  8. Titti igen: Meningen med oturen låter ju konstig. Jag ska försöka förklara mig hur jag menar...
    Jag menar att det är tur om jag inte har någon bröstcancergen som jag kan skicka vidare. Med oturs-formuleringen menar jag att det är så pass få som får bröstcancer vid 33 års ålder att det är ren otur om man råkar ut för det.... Det låter fortfarande invecklat - hoppas du förstår vad jag menar. Kan jag skylla på cyto-hjärnan här oxå??

    SvaraRadera
  9. Hej igen!

    Jo, jag förstår ju att det bästa är om det "bara" är otur. Så klart! Utan tuttar kan man ju leva, det är en skitdetalj i en annars så perfekt kropp eller hur? ;) MEN att ha risk att få cancer på fler ställen tack vare genen är ju värre. Och allra värst skulle jag själv tycka om jag nedärvt något till framtida generationer så klart! Vad som helst men inte det!!!
    Så nu håller vi tummarna på att gen-doktorn inte hittar något som helst genetiskt.
    Funderar på om jag ska orka masa mig till VC för "tutt-koll"? Jag har ju massor av knölar och haft det sedan 1991 då jag opererade mina - tvärtemot alla andra - mindre! Nu tycker jag att det ömmar lite väl mycket men det kan å andra sidan vara hormonellt då jag är gammal tanta på snart 45. :O

    Tjingeling - du är välkommen på häxfika när du vill. =)

    SvaraRadera
  10. Grattis!!!! Vad kul att höra!!

    Stå på dig!!!!

    Kram Mona

    SvaraRadera
  11. Vad skönt att höra!
    Jag brukar läsa din blogg, vet vad du går igenom, då jag behandlades för bröstcancer för tre år sedan.

    Glad påsk på dig!

    Kram Åsa.

    SvaraRadera
  12. Grattis! Man ska alltid fira allt man kan! Jag firar fortfarande att jag ska få Herceptin. Jag tillhör också de där 1-2 % av de 1 på 10. Och inga i släkten heller...

    Glad påsk!

    SvaraRadera
  13. Mona: Tack! Kram tillbaka!

    Åsa: Vad kul att du läser min blogg! Det är så skönt att höra ifrån er som är färdigbehandlade oxå! Glad påsk på dig oxå! Kram

    Petralin: Tack - och grattis själv till Herceptinet! Ja, det ska bli "spännande" (fel ord!) att få reda på var jag hamnar i de där procentsatserna.... Kram

    SvaraRadera
  14. Vad härligt att läsa,
    kämpa på A-K, du fixar detta

    Glad påsk
    Jenny Moas Mamma

    SvaraRadera
  15. Åh men vilka underbara nyheter! Du gjorde min dag! Jag är så glad för din skull, så himla lycklig! Solen skiner bara för dig just nu! När får du veta om du bär på någon av de där förhatliga generna?

    Största kramen!

    SvaraRadera
  16. Mina prover var jättebra. För att fortsätta hålla mina värden uppe, så får jag den förhatliga vita blodkroppssprutan imorgon, men det får jag ju ta....
    Citat från dig i bloggen.
    Hej, nu undrar jag: FINNS det en spruta man kan få som gör vad med de vita blodkropparna?
    Är det Leukocyter eller neutrofilerna som förbättras?
    Vi kvinnor ska ju ex ligga mellan 3.5-8.8 på Leukocyter.
    Finns det en spruta som sjukhuset ger om man ex ligger under...
    Vill gärna att du förklarar - för detta är första ggn jag hör om detta.
    Jag har endast fått höra att man inget kan göra för att förändra de vita blodkropparna. Dvs ingen medicin eller nåt man själv kan påverka.
    Tacksam om du skriver i bloggen.
    Men du skriver förhatliga.... är det läskigt och gör ont???
    Kram från en kvinna som också lever i cancer världens träsk.
    Kram till dig./åsa

    SvaraRadera
  17. Jenny: Tack och kram tillbaka!

    KKK: Tack! Efter sommaren ska jag väl få reda på svaren från gen-utredningen. Kram på dig!

    Åsa: Neulasta heter "vita blodkropps-sprutan". Jag tror att det är neutrofilerna som förbättras av den. Den är jättebra, men gör ont då den stimulerar benmärgen, så att fler vita blodkroppar ska bildas. Det innebär att skelettet gör ont och man får influensa-symptom och känner sig sjuk. Kram tillbaka!

    SvaraRadera