Det här med tänderna...

... efter cytostatika är väl sådär, va?

Jag åkte iväg till tandläkaren för att laga ett hål. Min vanliga tandläkare hade fullt, så jag fick en annan.

När jag kom in satt hon och studerade mina röntgenbilder och vände sig sedan om till mig och sa:
- Jaha, jag ser att du har en del början till hål också... Har ni diskuterat vad du ska göra för att undvika dem?
- Ja, jag ska skölja med fluor, sade jag.
- Ja och så kan du ju bli bättre på att borsta tänderna, sade hon med ett överlägset flin. Har ni pratat om orsaken till att du har de här kariesangreppen? Du kanske får vara noggrannare när du borstar tänderna?
- Jag vet orsaken, sade jag och blinkade bort tårarna. Jag har genomgått cytostatikabehandlingar och slemhinnorna blir torrare då. Läkarna sa att jag kan få problem med karies....

Hon hostade till och blev röd om kinderna.
- Cytostatika? Det står inte i din journal...
Ja, cytostatika gör ju att karies får bättre fäste i munnen och där har vi ju orsaken.

Sedan bad hon om ursäkt och berömde min goda tandhygien när hon tittade mig i munnen.
Jag ryckte på axlarna och sa att det inte gjorde något. Och det gjorde det inte...då.

När jag körde hem från tandläkaren, grät jag.

Ja, jag har haft en jobbig dag och det var säkert droppen som fick bägaren att rinna över när hon fällde sina okänsliga kommentarer, men jag tycker ändå att det var onödigt.

Speciellt idag och till mig.

Har man inte haft nog med skit, kan jag tänka ibland. Idag är en sådan dag när jag öm i käken, sitter och tycker synd om mig själv.

- Oj, vad din livmodertapp är känslig, sade gynekologen när hon skulle knipsa av ett cellprov imorse och det började blöda.

Cytostatika gör ju att slemhinnorna blir torra, sade hon förklarande.

Ja, det har gått ett bra tag sedan jag var sjuk men fortfarande blir jag påmind om skiten.

Det går inte att lägga den här skiten bakom sig!